2008-01-18

Varför vill regeringen inte vara bäst i klassen?

Det har pratats mycket om skolan den senaste tiden. Mycket fokus har legat på att vi måste införa betyg så att vi får bättre resultat i skolan.

Vilket betyg vill regeringen ha när det gäller miljö och klimat?
Ska vi inte sträva efter ett MVG?

Tidigare hörde man att "Europa skulle gå i täten för den globala klimatkampen – och i Europa lovade Sverige gå i främsta ledet."

Nu när EU kommissionen har presenterat sitt förslag så låter det annorlunda. Regeringen bedriver nu intensiva påtryckningar att Sveriges krav ska minskas.

Näringsministern skulle istället för att klaga använda situationen och satsa på miljöteknik. Miljöteknik kommer att kunna bli en bra exportvara i framtiden.

Om kraven nu ska modifieras så borde regeringen driva att de andra ska öka sina krav.

Visst är det en tuff utmaning att öka den förnyelsebara delen men den är nödvändig. Klimatproblemen minskar inte för var dag utan de ökar.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vi är redan bäst i klassen... Gör insatserna där de gör störst nytta i stället (läs: Danmark).

Yngve , sa...

Vi är inte bäst i klassen. Visst är vi bra men inte bäst.

Vi har en hel del att göra. Vårt låga elpris har gjort och gör att vi använder onödigt mycket el.

Vi kan bli bättre på att använda vindkraft. Sverige har en större yta och bättre vindkraftsklägen än Tyskland men Tyskland har mycket mera vindkraft.

Inriktningen borde vara att Sverige ska fortsätta att vara bland de bästa och de andra som är sämre ska bli bättre.

Ska Sverige kunna påverka andra länder måste vi ha hög trovärdighet och de får vi inte om vi sänker klimatmålen.

Anonym sa...

Vi är visst bäst i klassen. Sverige är tillsammans med Frankrike och Schweiz de industriländer som har lägst CO2-utsläpp, 6 ton per capita och år. USA släpper ut 20 ton, Tyskland och Danmark 9 ton, Kina 5 ton. Om två-tre år släpper medelkinesen ut mer än medelsvensken.

Att våra utsläpp är så låga beror på att vi använder så oerhört mycket el, som dessutom kommer från gröna kraftverk. En hög användning av el är bra eftersom det innebär att man slipper ineffektiv direktanvändning av fossilbränslen. Stor elanvänding minskar alltså den totala energikonsumtionen på grund av elens höga effektivitet.

Andra anledningar till vår höga elkonsumtion är vårt mörka och kalla klimat, och vår oproportionerligt stora elintensiva industri, ryggraden för vår ekonomi. Basindustrin är också oerhört energieffektiv. Där man kan spara är i hushållen och i den industri som inte är elintensiv, som tillverkningsindustri. Dess totala konsumtion bleknar dock i jämförelse med stålverken, gruvorna och pappersbruken.

Och trots allt, en minskad elkonsumtion skulle ju inte minska utsläppen av CO2 eftersom vår elproduktion är grön. Nå, visst skulle vi då kunna exportera mer grön el och därmed minska andra länders (Tyskland, Danmark, Polen, Finland etc) CO2-utsläpp, men samma resultat får vi av att bygga fler kärnreaktorer.

Där har vi, till skillnad från Finland, inte tagit vårt ansvar.

Det är hög tid att bygga fyra nya stora reaktorer.

Yngve , sa...

Bäst i klassen kan vi väl inte vara nrä många länder släpper ut mindre per capita, t ex Indien och Kina.

En del av de utsläpp som t ex Kina står för är p g a vår konsumtion.

Kallt klimat är lika energikrävande som varmt klimat. Man använder inte bara energi till att värma upp utan även att kyla. I Sverige har vi inte så varmt klimat att det är särskilt nödvändigt ännu.

Att vår industri skulle vara så energieffektiv vet jag inte. Det finns mycket att göra där också.

Industrin köper inte bara grön el utan köper den billigaste på den s.k. spot-marknaden.

Man kan tycka vad man vill om kärnkraft men förnyelsebar är den väl ändå inte.

Dessutom är det ett jätteproblem med avfallet samt miljöproblemen vid brytning. En brytning som sker långt från Sverige och där människor och niljö far illa.

Varför betalar inte kärnkraften sina egna försäkringskostnader fullt ut?